Vilken segling! Det här är vår nya ”Flying Penguins” första riktiga överhavssegling. Och det är första gången som vi ska segla en hel natt. Och vilken fantastisk segling vi får!

Vi har gått upp till Haugesund mellan Stavanger och Bergen för att få några timmars välbehövlig sömn innan vi kl. 04.00 kastar loss för att gå över Nordsjön till Shetlandsöarna. Med en snittfart på 5,5 – 6 knop kommer det att ta c:a 35 – 40 timmar över till Lerwick, huvudstaden på Shetland. Genom att avgå denna tidiga onsdagsmorgon kommer vi således att angöra Shetland innan det blir mörkt i morgon kväll.

Väderprognosen säger vind mellan N och NO, 4 – 6 Beaufort (viket motsvarar 6 – 13 m/s), god sikt men risk för dimbankar när vi närmar oss Shetland. Engelska Metoffice anger vågorna till ”moderate, occasionaly rough”.

För motor går vi ut från Haugesund och möter ett vindstilla hav med långa dyningar. Efter någon timme kommer vinden från NO, precis som utlovat. För att gardera oss mot en vindvridning mot N eller NW väljer vi en lite nordligare kurs än raka spåret mot Lerwick. Genom att på detta sätt ”ta höjd” som man säger på seglarspråk, kan vi undvika att få dikt bidevind om det skulle vrida emot.

Vinden ökar mer och mer och snart susar vi fram i över 8 knop med vinden in från styrbord, strax akter om tvärs. Brant slör kallas det på seglarspråk. Soluppgången över de norska fjällen är magnifik. Brittis har gått och lagt sig för att vara utvilad då hon ska ta över om några timmar. De nya fräscha vita seglen från UK Syversen i Smögen står vackert spända i den allt friskare vinden. De vinröda bokstäverna och siffrorna i seglet, N 440, 122, bryter vackert av mot det vita seglet och den blå himlen.

Väl ute på havet kopplar vi upp oss till Internet via vår Fleet Broadband, ett system som via Inmarsats satelliter ger oss hyfsad snabb Internetuppkoppling, 250 kb/s ungefär. Nu kan vi ta ner en aktuell väderprognos i form av en s.k. ”Grib-fil”. Den bekräftar att vi ska räkna med vindar mellan NO och N det närmsta dygnet. Hjalle har skrivit vårt första resebrev för i år och vi passar på ett skicka iväg detta när vi ändå är uppkopplade. Det resebrev ni således fått för ett par dagar sedan, kära dagboksläsare, är således avsänt från de vilda vattnen på Norra Nordsjön. Till en inte försumbar kostnad kan tilläggas.

Kl 10.00 vaknar Brittis och vi tar kontakt med ”Regina” på SSB:n men hörbarheten är dålig. Vi bestämmer ny tid för kontakt i natt kl 23.00. Till lunch lagar Brittis en god fisk-och skaldjurssoppa med ostmackor till. Härligt att inta en måltid ute på havet igen. Solen skiner och värmer och vattnet är djupblått med vita vågkammar.

Kl. 15.00 går Hjalle och kojar, men innan han hunnit somna ropar Brittis: ”Kom upp! Vi har fått en blackout. Vi har ingen sjökortsbild eller position på plottrarna”. Upp ur kojen igen och mycket riktigt, plottrarna är tomma. Hjalle gör en stor omstart av master-plottern nere i naven. Det hjälper inte. Felet består. Vi ringer Navship i Göteborg på Fleeten. Deras servicekille tror på spänningsfall och verkar relativt ointresserad av att vi ligger ute på Nordsjön utan ordinarie navigationshjälpmedel. Klockan är ju snart 4 och han ska åka hem. Ingen hjälp därifrån således.

Vi går igenom läget. Vi har skrivit upp vår position varannan timme sen vi lämnade Haugesund i loggboken och plottat in den på vårt överseglarkort. Den senaste positionen är således bara en halvtimme gammal. Det blir inga problem att navigera på kompass och logg fram till Shetland, bara vi kan bedöma strömmarna rätt. Värre är det om det blir dimma. Då har vi ingen radarbild, och det är inte så roligt på ett hav fullt med oljeriggar, supply-fartyg, fisketrålare och fraktbåtar av olika slag. Men när vi närmar oss Shetland kan vi ropa upp Coastguard på VHF och be om hjälp med invisning till Lerwick. Bäst är dock om vi kan fixa felet.

Medan Brittis seglar jobbar Hjalle med att testa alla anslutningar. Efter ett par timmars jobb görs en ny omstart av plottrarna och – hurra – det fungerar igen! Vi firar med en god middag bestående av sallad och norska ”köttekaker” d.v.s. pannbiff med lök. Vi minskar segel i den allt friskare vinden och kl 18.00 får Hjalle äntligen gå till kojs.

Kl 22.00 är det Brittis tur att koja efter att ha varit på däck och i pentryt 12 timmar i sträck! Bra jobbat! Problemen med plottrarna har gjort att vaktschemat helt har spårat ur, men nu ska vi försöka återgå till ordningen. När klockan blir 23.00 är det dags att ta ny SSB-kontakt med ”Regina”. Nu är det bra hörbarhet på frekvensen 4146 kHz och vi får besked att de gått från Lerwick till Out Skerries, en liten havsskärgård (typ Väderöarna, Huvudskär eller Svenska Högarna) c:a 20 distansminuter norr om Lerwick. Vi lägger om kursen några grader för ett gå dit i stället och meddelar att ETA (d.v.s. beräknad ankomsttid) är kl 09.00 i morgon bitti.

Nattseglingen blir fantastisk. Hjalle rullar ut seglen igen och loggen visar konstant 8 -10 knop. Vågorna håller sig snällt under 4 meter och kommer in från en riktning strax akter om tvärs. Det ger en stabil gång utan besvärande rullning. Helt suverän segling.

Kl 04.00 tar Brittis över vakten och Hjalle stupar i säng. 05.45 land i sikte och kl. 08.00 glider vi in i den skyddade hamnen på Out Skerries. Vi lägger oss utanpå ”Regina” vars besättning störtar upp yrvakna. ”Va, är ni redan här? Vi väntade er tidigast om ett par timmar.” Vi hade glömt att vi nu kommit in i en ny tidszon, så kl 8 för oss var 7 här på Shetland.

Hur som helst, vi fick ett storartat mottagande av ”Regina” med en god frukost ombord hos dem med seglarsnack och många skratt. Och ”Flying Penguin” hade gjort färden över Nordsjön på rekordtiden 28 timmar viket motsvarar 7,6 knop i snitt. Med den farten skulle vi kunna räkna med dygnsdistanser på 180 sjömil framöver. Det vore inte så dumt.

Nu ska vi tillbringa några dagar här på Shetland tillsammans med Leon och Karolina och deras barn Jessica och Jonatan. Mer om detta i nästa resebrev.