Efter seglingen från Falklandsöarna, den tuffaste segling vi någonsin varit med om, kommer vi fram till Mar del Plata den 16 februari på eftermiddagen. Ute på redden ser vi flera stora segelfartyg för ankar, en mycket vacker syn. Lyckliga och glada förtöjer vi vid samma brygga som förra gången vi gästade Yacht Club Argentino och då blev väldigt väl mottagna. Döm om vår förvåning då Louis, hamnchefen här i båtklubben, kommer och säger: ”Här kan ni inte ligga, det är Tall Ships Race i stan och det kommer att vara regattor här under hela februari månad. Hamnen är full! Ni får fråga de andra klubbarna”.
Det finns tre andra klubbar som samsas om utrymmet i den lilla marinan, men vi får samma negativa besked från dem alla. Vad ska vi göra? I övermorgon är det Brittis 60-årsdag och Hjalle har stora planer för den dagen. Vi har trotsat ”the Roaring 40:ies” i storm för att hinna hit i tid för denna begivenhet. Ska vi tvingas ge oss av och segla ytterligare ett par dygn upp till Uruguay? Tårarna kommer fram i Brittis ögon. Hon är rejält trött efter att ha kört större delen av de två sista nätterna sedan vädret lugnat ner sig så att Hjalle kunde få lite sömn. Och det är klart att hon sett fram mot sin födelsedag.
Här i Mar del Plata ligger sedan tre år en båt som heter ”Bastardo” och har seglat jorden runt med det argentinska paret Clara och Rudolfo ombord. Dom bor nu på båten och är mycket hjälpsamma mot gästande seglare. Vi träffade dem förra gången vi var här, och nu tar vi kontakt med dem och berättar om vårt problem. Clara, som är en mycket driftig kvinna, sätter genast igång med att försöka ordna en plats åt oss. Det finns faktiskt en plats ledig, men den är alldeles för grund och trång för ”Pingisen”. Då engagerar hon hela gänget i hamnen och får dem att flytta runt sina båtar tills det finns en plats som är tillräckligt djup för oss. Hela hamnen jobbar för att vi ska få plats, fantastiskt!
Efter att ha flyttat båten, tackat alla hjälpsamma människor och gjort allt i ordning för att lämna båten några dagar, tar vi en taxi till busstationen och köper biljetter till nattbussen till Buenos Aires. Hjalle har bokat in oss på vårt absolut främsta favorithotell, Sheraton San Christobal, i Santiago i Chile. Där har vi varit flera gånger tidigare då vi jobbade och reste till Santiago i tjänsten. Däremot misslyckas han att via Internet boka flygbiljetter från Buenos Aires till Santiago. Nåja, det får väl ordna sig när vi väl kommer till flygplatsen.
Bussresan över Pampas slätter i den mörka natten är riktigt bekväm . Vi sitter i fåtöljer som går att fälla ner i nästan horisontalläge. De är som första klass fåtöljer på flygplanen. Vi hinner knappt fälla ner stolarna innan vi somnar. När vi drygt fem timmar senare vaknar är vi framme i Buenos Aires. Vi tar en taxi till flygplatsen. Hjalle lyckas fixa flygbiljetterna och när vi väl är incheckade är det dags för frukost, Vi hittar en McDonalds där vi beställer frukostmenyn och därtill öppnar Hjalle en flaska champagne och skålar för födelsedagsbarnet. Vilken originell och bra början på en födelsedag!
Vi landar i Santiago runt lunchtid och tar en limo in till stan. Sedan vi var här senast har Skanska tillsammans med det spanska byggföretaget Dragados byggts en motorväg och en jättetunnel genom bergen vilket gör att vi är framme vid hotellet på nolltid. När vi checkar in får vi som vanligt frågan vad som föranleder vårt besök denna gång. Hjalle svarar sanningsenligt att det är för att fira Brittis födelsedag. Flickan i receptionen säger: ”Det måste vi fira på något sätt”. Så när vi har installerat oss och bytt om till lättare kläder för ett första besök vid poolen ringer det på dörren. In kommer en kypare med en jättefin tårta dekorerad med texten ”Feliz Cumpleanos”, har den äran på spanska, När tårtan är uppäten ringer telefonen, det är hotellmanagern som undrar om Brittis skulle uppskatta en flaska champagne. Hjalle svarar att det nog skulle uppskattas.
Vi tillbringar sedan ett par timmar vid poolen och njuter av att bara vara. Hjalle trollar fram ett par Mai Thais till solstolarna vid poolkanten som inledning av eftermiddagens firande. 
När vi kommer upp på rummet efter vår sköna eftermiddag så står där en flaska champagne i sin kylare och en vas med rosor med hjärtliga gratulationer från hotellet. Efter en dusch och iklädda hotellets sköna morgonrockar avnjuter vi detta superhotells födelsedagsgåva.
Hjalle har planerat att vi skall äta födelsedagsmiddag på vår favoritrestaurang, Aqui está Coco. Men när han ber hotellet beställa bord får han beskedet att restaurangen är stängd för renovering p.g.a. en brand. När vår trevlige consierge ser Hjalles besvikna min frågar han om det är något speciellt vi hade tänkt äta där. ”Jojomän”, säger Hjalle fast på spanska förstås, ”centolla, det vill säga King Crab.”
Snabbt in till kocken i hotellets stora kök och jodå, han kunde fixa en sådan rätt. Vi fick restaurangens bästa bord och en utsökt service och maten var helt gudomlig.
När vi avnjutit våra tre rätter så kommer alla dom stiliga kyparna fram till vårt bord med mer champagne och tårta. Samtliga kypare ställer sig runt vårt bord och sjunger ”Feliz Compleanos” (Happy Birthday) för Brittis. Fantastiskt kul och mysigt, vilken uppvaktning. Vi går ut i den varma sommarnatten till poolen där det är levande musik.
Vi dansar lite stilla och är mycket glada för att vi är här just nu och att allt har gått så bra.
De kommande dagarna blir det vila, god mat och shopping. Vi tillbringar några timmar varje förmiddag vid poolen med en god bok. En dag väljer vi den underbara lunchbuffén som serveras på restaurangen vid poolkanten. Det är så mycket god mat, men tyvärr orkar man ju inte äta allt detta goda. Och så var det ju det här med shopping. Vi tar en taxi till ett stort shoppingcenter, vi är på jakt efter nya joggingskor. Efter 1 timme hittar vi vad vi söker, då är Hjalle helt slut. Shopping är inte hans grej.
Vi skulle också försöka hitta nya ryggsäckar, bl.a. för att ha som handbagage vid resan till Sverige om en månad. Vi tar tunnelbanan in till centrum och här hittar vi snabbt vad vi letar efter. Lättad drar Hjalle med sig Brittis mot Mercado Central, en av Santiagos bästa seafood ställen, något i stil med Östermalmshallen i Stockholm. Den byggnad som marknaden huserar i är designad i Chile men byggd i England, fraktades hit och invigdes 1872. Hjalle beställer en hummer till förrätt och en hel centolla till huvudrätt. Hummern smakar gudomligt. En kypare från Brasilien kommer för att dela och rensa centollan. Han är ett riktigt proffs. Det krävs en hel del övning för att göra detta på ett snyggt och professionellt sätt. Sedan kan vi bara njuta av krabban som serveras med olika såser och till detta ett gott chilensk vitt vin.
En kväll är vi ute och äter middag med vår vän Claudio. Vi träffade Claudio då han jobbade för Drillco, ett företag här i Santiago som var underleverantör till Hjalles företag. Claudio och vi har haft mycket kul tillsammans, inte bara här i Chile utan också i Stockholm, Paris, Venedig m.fl. ställen. Claudio är en mycket mysig kille med mycket bus och skratt i sig. Han tar oss till en spännande restaurang lite utanför stan där vi får en trevlig kväll med gott vin, god mat och många glada skratt.
Vi hinner också med ett besök upp i Anderna, På en slingrande väg med lodräta stup på sidorna och 60 hårnålskurvor upp ligger en av Chiles populäraste skidorter. På vinterhelgerna är den här vägen enkelriktad uppåt fram till klockan 14 och därefter enkelriktad nedåt. Vi förstår varför! Här uppe har man en strålande utsikt över Andernas snöklädda toppar.
Det obligatoriska besöket på en vingård med vinprovning lyckas vi också få in i programmet. Den här gången är det en av Chiles största vinproducenter, Santa Carolina, som får presentera vad dom har att bjuda på.
Flygresan tillbaka till Buenos Aires, bara drygt en timmes flygning, är odramatisk. Det är däremot inte det som händer i Chile strax efter vi åkt. En stor jordbävning skakar hela södra Chile, en upplevelse som vi missar med bara några timmars marginal. Vi tar en direktbuss från flygplatsen i Buenos Aires till Mar del Plata, inte alls lika fin som den vi hade åkt med på utresan, men det funkar. Vi är tillbaks på ”Pingisen” kl 03:00 den 24:e februari. Det har varit en verkligt lyckad födelsedagsresa. ”Början i moll men finalen i dur” säger Hjalle som gärna tar till något citat ur Evert Taubes visor.