När vi den 12 oktober lämnar marinan Quinta de Lourdes på Madeira är vi tre båtar som går tillsammans, förutom vi själva även svenska ”Unicorn” och ”Red Herring” från Nya Zeeland. Ytterligare ett par båtar går från Funchal samt några från Marocko Alla har vi målet att ankra i viken Playa Francesca på  La Graciosa, en liten ö strax norr om Lanzarote. Alla båtarna har ett gemensamt, vi har alla legat och träffats i Marmaris i Turkiet.

 

Vi får en underbar segling söderut. Plötsligt hörs ett surrljud fån akterdäck – rullen på vårt fiskespö börjar surra – vi har fått napp! Vi rusar ut på akterdäck, tar tag i spöet och låser bromsen på rullen. Sen blir det en spektakulär kamp när fisken kämpar för att komma loss och vi för att få den ombord. Till slut vinner vi och fisken ligger sprattlande på däck. För att få den lite lugnare kommer Brittis rusande med en flaska ägglikör och häller lite av den in i gälarna på fisken. Den dör som världens lyckligaste fisk.

 

Vi har lyckats fånga en riktig ”middagsfisk”, d.v.s. en fisk runt 2 kilo. Göran och Hjalle filear fisken på akterdäck och Göran tillbereder den färska fisken, den smakar fantasiskt.  Vi har fullmåne under nattseglingarna ner mot Kanarieöarna och vi kommer fram till La Graciosa klockan 2 på natten och ankrar i den lugna viken med ”den stora månlampan tänd”. På havet bildas en silvergata i den mörka natten.

 

Vi ligger kvar i ankarviken på La Graciosa i 3 dagar där vi solar, badar och gör mysiga utflykter på den spännande, Sahara-liknande ön tillsammans med Anna-Karin och Håkan på ”Unicorn”.

 

 

 

 

I den lilla staden på ön, en halvtimmes promenad från vår ankarvik, ligger en liten marina där man max får ligga två dagar. Här finns inga stora hotellkomplex utan allt känns orört jämfört med mycket vi senare kommer att få se.

 

Med saknad lämnar vi La Graciosa och ger vi oss i väg mot Gran Canaria och Puerto Rico. Första stopp blir Marina Rubricon på södra Lanzarote, en jättefin marina som ligger i ett helt nybyggt område. Landskapsarkitekten hade verkligen lyckat göra en vacker anläggning där man utnyttjat Lanzarotes kännetecken, den svarta stranden, palmerna, de vita husen och alla olika kaktusväxter.

 

Färden fortsätter söderut längs Fuerteventuras ostkust och vi gör ett nattstopp i marinan Gran Tajal innan vi sätter kurs mot Puerto Rico. På seglingen mellan Fuerteventura och Gran Canaria har vi lyckan att få se åtta pilotvalar, en mäktig syn. Dock tyckte vi att en blev alltför närgången, kanske trodde han att vi var en snygg tjej,

 

I Puerto Rico mönstrar Göran av och vi själva åker också hem en sväng till Sverige för att hälsa på släkt och vänner och ordna alla praktiska saker som är svåra att sköta från båten. Vi drabbas naturligtvis av Sterlingkonkursen, men allt löser sig till det bästa, vi fick bara tillbringa ett par extra dagar i Sverige. Vi hade förmånen att några dagar vara kattvakter och få låna Lotta och Nickes villa på Lidingö (dom var på vinterlov i Egypten) där vi bodde kungligt och för övrigt bo hemma hos Brittis mamma Mary som pysslade om oss på allra bästa sätt.

 

När vi kommer tillbaks till Puerto Rico möts vi av ”Pigalopp” som ligger på samma brygga som vi och ”The Arc” som vi träffat i Portugal.  Det känns skönt att vara nere i värmen igen. Puerto Rico stad är en typisk turiststad, faktiskt dominerad av norska och svenska turister. Här finns många trevliga hotell, restauranger och barer, så det är kul att titta på alla ”vanliga” turister som lever ett liv så olikt vårt. Puerto Rico har också Gran Canarias bästa väder, inte en regndroppe på 5 veckor. Här finns en mycket vacker strandpromenad, som vi utnyttjar som träningsrunda nästan varje morgon.

 

Följande dag träffar vi ”Unicorn” och Anna-Karin berättar att nu är ”Flying Penguin” tavlan färdig. Vi hade nämligen beställt en tavla av Anna-Karin – som är en väldigt duktig konstnär – och bland annat hade en utställning i Marmaris där hon sålde många tavlor.

 

Så på kvällen har vi en riktig vernissage ombord på Pingisen med champagne och snittar. En mycket trevlig tillställning som även ”Pigalopp” deltar i. Till vår förvåning får vi två tavlor, en som är inspirerad av Cèsar Manrique (1920-1992), en konstnär från Lanzarote, vars konst man hittar på alla de kanariska öarna, och en inspirerad  av den underbara filmen om pingvinen Maverick.  Nu hänger den förstnämnda tavlan i stora ruffen och Maverick i akterkabinen. Vi är mycket stolta över att ha ett par tidiga ”Sundquist” i vår ägo.

 

 

 

 

På Gran Canaria finns en stor timesharing-anläggning, Amfi, som har anlagts av norrmannen Björn Lyng. Vi blir nästan ”kidnappade” av en försäljare som får oss att bese anläggningen. Om vi lovar att tillbringa 90 minuter där skall vi få en present nämligen gratis hyrbil i fyra dagar! Klart vi nappar på det.

 

Anläggningen var fantastisk, med mycket fina lägenheter, vackra trädgårdsanläggningar, strand med sand från Bahamas och en konstgjord ö i hjärtformat. Men vi skall ju segla och har inget intresse av att lägga ner massa pengar i detta, men det är ändå väldigt intressant att se dels anläggningen, dels  hur de marknadsför sig.

 

Med vår gratis hyrbil tar vi oss runt på ön, en tur till de höga bergen mitt på ön, mycket bra vägar men det går långsamt för det är hårnålsvägar vi pratar om. Vi tar också en tur längs västra kusten som är oerhört dramatisk och sedan naturligtvis till Las Palmas. I marinan i Las Palmas träffar vi otroligt nog ”Sun Chaser” som är vid gott mod och räknar med att fortsätta mot Karibien när det nödvändiga reparationsarbetet är utfört och nya segel sydda. Båten hade helt på egen hand seglat/drivit rakt mot Madeira där den hittats av en båt som bogserat in den till Porto Santo. Efter en del reparationer har Dan och Anne nu seglat ner till Las Palmas. Vilken otrolig historia.

 

Nu är det dags att börja den slutliga utrustningen inför Atlantöverfarten. Med hyrbilen storhandlar vi ett antal gånger, det går att stuva mycket i en liten Citroen. Vi gör också lite utflykter på ön.

Vi seglar över Pingisen till grannmarinan i Pasito Blanco, ett jättebra litet varv, där vi tvättar, polerar och bottenmålar. Nu är hon svart i botten i stället för grå vilket sägs innebära att hon inte är lika intressant för kärlekskranka valkillar längre.

 

Nu anländer också Thomas Blume och Ole Strand, besättningen som skall gå med oss till Brasilen. Ole är vår egen skeppsläkare och Thomas vår data- och kommunikationsexpert. Genom Oles läkarkollegor Elias och José får vi göra ett besök på Club Nautico i Las Palmas Under en fantastisk lunch får vi nya spanska vänner.  Vi gör också några besök till den gulliga hamnen Puerto Mogan, som är mycket charmig, då här bara finns låga hus med mycket fina bourgounvillor som klättar upp på de vita husväggarna.

 

Naturligtvis åker vi också upp till Las Palmas för att se starten på ARC, Atlantic Race for Cruisers. Det är 220 båtar som i en sorts eskadersegling skall segla härifrån till St Lucia i Karibien, en sträcka på drygt 2 000 sjömil. Vädret är perfekt med sol, värme och en lagom nordlig bris som fyller alla de färggranna spinnakrarna.

 

Vi vinkar farväl till många vänner som vi kanske inte skall få återse på länge, framför allt vinkar vi till ”Pigalopp” som vi haft så många trevliga upplevelser med.

 

Puerto Morgan

 

 

 

 

Nu, de sista dagarna i Puerto Rico, stuvar vi all mat och övrig utrustning i alla möjliga och omöjliga skrymslen ombord. Vi ska ha mat och utrustning för 4 personer i 6 veckor,  och allt bokförs noggrant så vi vet var all mat och alla prylar finns. I morgon bitti avgår vi mot La Gomera där vi gör ett sista stopp innan vi startar färden mot Cap Verde och Brasilien.

 

Kom ihåg att följa oss på länken som vi uppdaterar varje dag och som visar var vi befinner oss.

 

http://www.pangolin.co.nz/yotreps/tracker.php?ident=SC5123