Den 26 november är det äntligen dags för sjösättning, en knapp vecka senare än beräknat på grand av diverse problem. Pingisen har varit på land sedan den 22 juni, dvs mer än 5 månader. Så länge har hon aldrig varit på land tidigare, och uppenbarligen gillar hon inte det. Hon protesterar genom att krångla lite extra med sina prylar ombord.

Peakes Yacht Services, där Pingisen tillbringat 5 månader, är en stor marina där de verkligen packar båtarna tätt. Vi tycker Pingisen är stor men här ligger hon mellan två 65-70 foots segelbåtar och ser så liten ut. För att kunna packa båtarna så tätt har de en särskild transportvagn. Vi kan inte annat än beundra hur skickligt de kör runt med vår ögonsten. Vill ni se hur en sådan vagn fungerar så titta på videon.

Sjösättning, Chaguramas Trinidad from Britt-Marie Schibbye on Vimeo.

När båtarna är nästan framme vid vattnet tar travelliften över och sjösätter båtarna. Hjalle har provkört motorn på land med kylvatten från en vattenslang, men när Pingisen kommer i vattnet upptäcker vi att motorn inte får något kylarvatten.

Som tur är går vi direkt till en brygga som ligger bredvid platsen där hon sjösätts. Första tanken är att det är impellern som är slut, så den byter Hjalle snabbt, men det kommer fortfarande inget kylarvatten. Vårt humör dyker ned i källaren, vad kan det nu vara för fel.

Vi vill ju gärna lämna Trinidad så fort som möjligt. Hjalle kollar och checkar diverse möjligheter. Vi har bjudit över Inger och Lasse på Charlotta på en sjösättningsdrink någon gång mellan 17-18. När de kommer så är alla verktyg framtagna, Lasse hoppar ombord och Hjalle förklarar vad han har gjort så här långt. Genom att resonera om olika möjligheter så lyckas killarna lösa problemet.

Gissa om stämningen steg? Vi får en mycket trevlig kväll när det här problemet väl var löst. Vi äter en god middag på Zanzibar, resturangen som ligger i marinaområdet.

När vi sedan ska laga vår första frukost ombord så visar det sig att det inte kommer någon gasol fram till spisen. Detta är naturligtvis något vi måste lösa innan vi ger oss i väg. Det är inte lätt att komma åt att felsöka då alla ledningar mestadels är gömda bakom garderobsväggar etc. Hjalle lyckas till slut hitta felet, en kabelskarv som lossat. Istället för att försöka komma åt denna svårtillgängliga skarv monterar han en helt ny kabel från brytaren i köket till magnetventilen vid gasolflaskan, och så fungerar det igen, men det tar en dag extra.

Vi kan bara konstatera att det är alltid något som behöver åtgärdas på en långfärdsbåt och det gäller att inte tappa modet utan ta det som ytterligare en möjlighet att bli klokare. Så när vi väl lämnar Chaguramas har det hunnit bli den 29 november.