Den 10 november lämnar vi St Martin för att flyga ner till Pingisen som legat på Trinidad under orkansäsongen. I lagunen och på ankarplatserna runt ön är det inte så många båtar och de flesta platserna i marinorna gapar tomma. Det är fortfarande lågsäsong, bara en megatyacht har hittat hit. Det ska bli intressant att se hur det ser ut när vi kommer tillbaka med båten om en dryg månad.
Efter att ha pysslat om och sjösatt båten på Trinidad ger vi oss av norrut. Det tar oss två veckor att segla de drygt 500 sjömilen till hemmahamnen på St Martin, inklusive några dagar på Grenada och Martinique där vi träffar kompisar. När vi kommer till Deshaies på norra Guadeloupe har det blåst upp en rejäl kuling med 4 meters vågar så här stannar vi också några dagar och väntar på bättre väder innan vi fortsätter mot St Martin.
Sista natten ankrar vi vid St Barth och här har nu de enorma megayachterna börjat samlas. Vi passerar världens största privatägda lustjakt “Eclipse” som ägs av den superrike ryssen Roman Abramovitch som ju också äger den engelska fotbollsklubben Chelsea FC. Den ser ut som ett mindre kryssningsfartyg.
Vi timar vår avgång nästa morgon så att vi ska komma fram lagom till broöppningen klockan halv tolv och gå in i den skyddade lagunen där vi ankrar framför vår lägenhet som ligger vid stranden på den franska sidan. När vi passerar St Martins Yachtclub som ligger precis vid bron ser vi våra kompisar P-G, Margareta, Cecilia och Nigel som står och vinkar och hälsar oss välkomna. Även klubbens krögare och populäre bartender Brian vinkar och tjoar “Wellcome back”. Det känns riktigt mysigt att bli välkommnad på detta sätt Nu kan vi konstatera att det är fullt av båtar i lagunen och de stora yachterna har kommit tillbaka och fyller marinorna i lagunen. Det märks verkligen att det blivit högsäsong medan vi varit borta.
När vi väl har ankrat och tömt ut det som skall från Pingisen in till lägenheten så kommer P-G och Margareta med pizza. Det blir en trevlig kväll där vi uppdateras på vad som hänt på ön medan vi varit borta.
Den 19:e är det Cecilias födelsedag så den måste firas. Cecilia och Nigel säljer vin och champagne till de stora båtarna här på St Martin. De bor här under högsäsongen och på franska rivieran under sommar och höst då alla superyachts flyttat till Medelhavet. Så kvällen börjar med champagne hos Ceclila och Nigel, där vi sjunger och hurrar för Ceclila.
Därefter bär det av till Marigot där vi besöker den marockanska restaruangen Marrakesch. Från gatan ser restaurangen minst sagt oansenlig ut, men när man kommer in är det en ganska stor och trivsam restaurang som verkligen ger oss en känsla av Marocko.
Vi provar de marokanska vinerna, de billigaste på vinlistan, som är riktigt bra, så det blir några flaskor under kvällen. Vi är trots allt 12 personer, 5 svenskar, 3 amerikanere, 3 engelsmän och 1 belgare. det är härligt men den här internationella blandningen.
Det blir en trevlig kväll och notan är mycket rimllig.
På fredagar brukar vi åka till St Maarten Yachtclub. Vi träffas som regel innan broöppningen kl 17.30 för att se vilka nya båtar som går in i lagunen. Så den 21:a december är inget undantag, klubben är full med gäster så här års. Kul att hälsa på kompisar och bekanta som önskar en välkommen tillbaka. Efter en dryg timme på klubben är det dags att fira PG:s födelsedag.
Vi blir bjudna på en fantastisk middag på restaurang La Gondola. Brittis börjar med underbara pilgrumsmusslor och Hjalle äter förstås skldjur. Till huvudrätt tar Brittis lamm och resten av gänget “osso buco”, en italiensk specialitet. PG har ju varit chef för ett svenskt företag nere i Italien och kan det mesta om Italien och det italienska köket, så det är ingen dum ide att följa hans rekommendationer.
Alla är vi fantatstisk nöjda med vår mat. Vår kypare sjunger vackert för P-G som också föräras en tårta av en sjungande kypare.La Gondala kan vi varmt rekommendera om man vill fira något speciellt på St Martin.
Följande kväll, den 22:a december är det Chrismas Party hos Delpaine och Mike. De har bjudit in ett 60-tal personer till deras mysiga hus. Huset är verkligen dekorerat för julen, så helt plötsligt så infinner sig en liten julstämning. Här finns det tomtar, gran, vackra juldekorationer m m. Delphaine och Mike är mycket gästfria.
De flesta av gästerna bidrar med något att äta och dricka, men det är Delphaine som står för kalkonen och mycket av den andra julmaten. Detta med knytkalas är alltid spännande, man får chansen att prova nya rätter, då det på den här festen är ganska många nationaliteter representerade.
Vi träffar gamla vänner och lär känna nya. Här träffar vi bl.a. den unga svenskan Christina igen, en jättetrevlig 25-årig tjej som är pilot på Winair. Christina är sambo med en pilotkollega som heter Nick och är från Kanada. Vi träffar också Nicks mamma Eva som är danska och hennes kanadensiske sambo Harry. Vi får väldigt bra kontakt med Eva och Harry, så förhoppningsvis kommer vi att se mer av dom framöver.
Tre svenskar i livligt samal, P-G, Christina och Cecilia
Vi har bestämt oss för att bryta upp tidigt då våra egna gäster, Lotta och Nicke med barnbarnen Gustav, Hedvig och Beata landar i morgon kl 13.30, men det är så trevligt att klockan hinner bli över 23 innan vi styr kosan hemåt.
Vilken vecka vi har haft sedan vi kom hem! Förutom all social samvaro har vi även pysslat om båten som fått en ny laddare installerad, fått en ny fin furlexlina till genuan och nya brännare mm till spisen monterade.
I morgon är det dags att förbereda julmaten. Då är det dan före dopparedan.