Distansen från St Martin till BVI, British Virgin Islands är 85 sjömil. För att komma fram i dagsljus lättar vi ankar i Marigot Bay på St Martin redan klockan 04.00 på morgonen den 19 april. Målet är ön Gorda på BVI.  Vinden är svag ostlig och vi stöttar med motorn för att hålla tillräcklig fart. Vi passar på att starta watermakern för att fylla upp våra vattentankar. Plötsligt går den automatiska länspumpen igång! Vi tar in vatten, var är läckan? Hjalle dyker ner i båten och upptäcker snabbt att det är en slang på watermakern som lossnat och nu sprutar in vatten i båten. Allt i förpiken är blött. Hjalle stänger av watermakern och börjar sanera. Bara att plocka ut allt som finns i förpiken.

Continue reading →

Efter några spännande dagar bland alla superyachts vid svenskön St Barths seglar vi de 20 sjömilen till St Martin där vi ankrar i Marigot Bay på den franska sidan. St Martin är en ö som är delad mellan Frankrike och Holland. Totalt bor det ca 100 000 personer på ön och här finns det mesta att få tag på, framför allt bra och prisvärda båttillbehörsaffärer, kunniga båttekniker och stora välsorterade mataffärer.

Continue reading →

Nu är det dags för en ö som vi verkligen sett fram mot att få lära känna lite närmare, den tidigare svenskön St Barth, eller Saint Bartolomeo som Columbus döpte den till 1492 då han kom hit för första gången. Alla helgon var ju förbrukade vid det här laget för att namnge andra öar så hans bror Bartolomeo fick duga för den här. Fransmännen var herrar på ön från mitten av 1600-talet, men drygt 100 år senare blev den svensk och förblev så i nästan 100 år. Continue reading →

Efter att ha fyllt våra diesel- och vattentankar lämnar vi den skyddade marinan i Jolly Harbour på Antigua. Vi går för motor ut genom den muddrade rännan, rundar ”Pyjamasudden” med sina fem små öar utanför, går norrut förbi Five Islands Bay och styr in i viken Deep Bay. I inloppet ligger ett vrak av den tremastade barken ”Andes” från Trinidad som sjönk här i början på 1900-talet efter att dess last av beck och tjära fattat eld. Masttopparna sticker fortfarande upp ur vattnet och det sägs att det är ett spännande vrak att dyka på. I vraket bor bl.a. stora bläckfiskar sägs det.  Vi väljer dock att ta det lugnt och äter en god middag ombord i solnedgången.

Continue reading →

Vid 9-tiden lättar vi ankar där vi ligger utanför den lilla staden Deshaies på Guadeloupe för att segla norrut till Antigua, en sträcka på 44 sjömil. Vi får en jättefin segling med fullt ställ i det vackra vädret medan vi lyssnar på ljudboken ”Den siste Tempelriddaren”. Vid 4-tiden på eftermiddagen löper vi in i den spännande viken English Harbour på Antigua och förtöjer vid Nelsons Dockyard. Continue reading →

Montserrat är en av de mindre kända öarna i den karibiska ökedjan. Den är ganska liten och mest känd för sin vulkan Soufriere som varit mycket aktiv sedan det stora utbrottet 1995 då huvudstaden Plymouth begravdes i aska. 2003 kollapsade stora delar av kraterväggarna och vulkanen visade alla tecken på att somna in. Befolkningen började komma tillbaka till området runt vulkanen. Man grävde fram och började reparera sina förstörda hus. Så plötsligt och helt oväntat började vulkanen vakna till liv igen. I början av 2006 fick vulkanen ett stort utbrott som följdes av flera och så sent som i december 2008 kom ytterligare ett stort utbrott. Idag är hela området runt vulkanen avspärrat och förbjudet att beträda. Continue reading →

Den 23 februari på kvällen landar lilla Sigrid, 20 månader gammal, på flygplatsen på Guadeloupe. Hon har, som tur är, tagit med sig mamma Cissi, Hjalles yngsta dotter, och pappa Carl-Johan. Sigrid skall segla med oss i ett par veckor, och mamma och pappa är naturligtvis lite oroliga för hur det skall gå för lilla Sigrid när hon nu skall ut och segla på öppna vatten med stora vågor. Morfar Hjalle är dock mer betänksam över hur mor och far skall klara omställningen till det tropiska och lugna livet här i Karibien. Med facit i hand kan man bara konstatera att man i alla fall inte hade behövt oroa sig för Sigrid. Hon lär sig blixtsnabbt att leva och bo på en båt och hon verkar trivas alldeles utmärkt med klimatet och att ha alla vuxna omkring sig. Och inga jobbiga vinteroveraller, stövlar och mössor att ta på sig, utan här kan man springa omkring som nakenfis efter att ha blivit ordentligt insmord med solskyddsfaktor 100 och med en liten mössa käckt på svaj.

Continue reading →

När vi i gryningen den 29 januari lämnar Bequia är vår plan att segla direkt till den franska ön Martinique, en sträcka på över 90 sjömil. I sundet upp mot St. Vincent märker vi att luckan till förpiken inte är ordentligt stängd. En tamp har kommit emellan och Hjalle går ner för att fixa det. För att få bort tampen måste luckan öppnas och tampen petas bort och just då kommer naturligtvis en jättevåg och brakar in över däck och rakt ner genom den öppna luckan. Hjalle blir genomvåt men värre är att även dynorna blir översköljda. Vattnet rinner längs skotten och letar sig sedan ner i kölsvinet. Än en gång får vi således ta itu med ett onödigt jobb. Att sanera saltvatten inombords är både ett tråkigt, tidskrävande och som sagt onödigt jobb.

Continue reading →

Efter jul och nyårsfirande här på Grenada är det så dags att börja segla norrut. Vi klarerar ut från den nya fina marinan Port Louis i huvudstaden St. George. Vi är nu hela 6 personer ombord med våra gäster Micke och Janna och barnbarnen Ludvig och Harald. Det är förvånansvärt få båtar i marinan, de flesta ligger för ankar i de södra vikarna på ön. Man har därför sänkt priserna rejält för att locka fler gästande båtar hit till marinan. Vi ligger förtöjda med sidan mot en ny pontonbrygga och har både el och vatten samt tillgång till alla marinans bekvämligheter som restauranger och pool. För det betalar vi bara 200 kr/dygn. Här är verkligen lyxigt men den 3 januari, är det dags att kasta loss. Vi säger farväl till våra vänner på ”Ellen” och ”September Song” och sätter kurs mot norr.

Continue reading →

Vinterbleka men förvånansvärt pigga och glada efter den långa resan kommer de ut från tull och passpolis. Hjalle ger dem en komplimang för den exemplariskt lilla packningen och Janna säger med en glimt i ögat: ”Du ska veta att hälften är era grejor som du bett oss att ta med oss”.
Continue reading →