New England kallas ett område i nordöstra USA som består av 6 delstater, Maine, New Hampshire, Vermont, Massachusetts, Rhode Island och Connecticut. New England gränsar i väster mot staten New York, i söder mot Long Island Sound, i öster mot Atlanten och den kanadensiska provinsen New Brunswick och i norr mot den kanadensiska provinsen Quebec. Continue reading →

Så är det då dags att lämna Bermuda, denna sagoö med sitt otroligt turkosa vatten i en nyans som vi aldrig sett någon annanstans. Målet är USA, närmare bestämt seglarmetropolen Newport i delstaten Rhode Island. Det är den 22 juni och i Sverige kallas denna dag midsommardagen. Vi stiger upp redan klockan 6 och börjar förbereda ”Pingisen” för ännu en havssegling genom att sjöstuva allt ombord, gå igenom och komplettera vår ”Grab-bag”, den vattentäta väska som vi skall ta med oss om vi hastigt måste överge båten av någon anledning. Det är naturligtvis väldigt osannolikt att vi någonsin ska behöva göra detta, men om olyckan är framme kan vår ”Grab-bag” vara skillnaden mellan liv och död. I den finns först och främst vatten, det allra viktigaste för att överleva några dygn i en livflotte ute på havet. Sen finns det nödraketer, en VHF-radio, en GPS-mottagare, fiskegrejor, några konservburkar, kopior på våra pass och båtens certifikat, en påse med dollarsedlar, lite verktyg och en spegel att göra solkatter med mm. Det är en bra övning att tänka igenom vad vi skulle vilja ha med oss om vi verkligen hamnade i en livflotte ute på Atlanten. Continue reading →

Vädret är strålande vackert, vi ligger förtöjda vid kajen mitt i den välskötta och pittoreska lilla staden St George. Att vi befinner oss i en brittisk kronkoloni är det ingen tvekan om. Överallt fladdrar röda flaggor med Union Jack uppe i det ena hörnet, på vägar och gator är det vänstertrafik och från restaurangerna sprids dofterna av fish and chips. Men innan vi kan börja ta till oss av allt detta brittiska har vi en del att ordna med båten. Varför har autopiloten slutat fungera och vad kan vi göra åt det? Vad har hänt med vårt genuafall och vad kan vi göra åt det trasiga låset till verktygsskåpet? Sedan ska en veckas sopor förpassas till den närbelägna sopcontainern. Vi har lärt oss att packa och stuva mat så att det ska bli så lite sopor som möjligt och det har faktiskt bara blivit två påsar under resan, men det är skönt att bli av med dem på ett korrekt sätt. Continue reading →

Efter ett flitigt födelsedagsfirande av Hjalle i Sverige och på Island är vi nu tillbaka i lägenheten på St Martin. Pingisen ligger tryggt guppande vid sin nya ”Hurricane Mooring” utanför altanen. Det är vår gode vän Lindsey’s grabbar som hjälpt till att borra ner tre stycken tre meter långa sandskruvar i botten och sedan med 20 mm kätting förbinda dessa med bojen. Därifrån går det två stycken 18 mm linor med skavskydd till knaparna i fören på båten. Här bör hon klara åtminstone en kategori 2 orkan. Continue reading →

Himmel och pannkaka, fyller man 70 år? Det verkar inte klokt! Vad ska man göra med en sån födelsedag. Jo, naturligtvis ingenting, det är bara att låta den passera i tysthet för att sedan glömmas. Men, å andra sidan, tänker man tillbaka på de tidigare jämna födelsedagarna så är de ju verkligen någonting att komma ihåg, både i positiv och negativ Continue reading →

Vi lämnar Port Antonio och den fina Errol Flynn Marina på Jamaica vid lunchtid den 17 mars. Målet för den första etappen av seglingen till St. Martin är Ile a Vache, en ö i Haiti. Haiti, som är en av världens fattigaste länder, anses ha en mycket hög kriminalitet och risken att bli rånad som turist är hög. Enligt guideböckerna skall det dock vara relativt säkert att gå till Ile a Vache som ligger en bra bit ut från fastlandet och på en lagom distans för oss från Port Antonio. Continue reading →

Jamaica, bara ordet leder tanken till kritvita stränder, susande palmer, solmogna bananer, Rastafarikultur och Reggae. Denna gröna, skogrika ö med sina höga berg är den tredje största ön i Karibien efter Kuba och Hispaniola. Ön upptäcktes av Columbus 1494 och blev sedan en spansk besittning fram till 1655 då engelsmännen med hjälp av ett antal pirater drev bort de sista spanjorerna. För att hålla spanjorerna borta tillät engelsmännen att piraterna fick hålla till i en stad som anlades på södra Jamaica under namnet Port Royal mot att de stred på engelsmännens sida. Det var här som bl.a. den berömde sjörövarkaptenen Henry Morgan (som senare adlades) hade sin bas. Continue reading →

Lyckligt och väl inklarerade i den stora staden Cienfuegos på Kuba börjar vi bekanta oss med omgivningen. Vi märker ganska snart att staden även är en populär turistort, utanför många hus ser vi skylten ”Casa Particular” som är den kubanska motsvarigheten till ”Bed and Breakfast”. Vi försöker hyra bil men får veta att alla hyrbilar är bokade. Istället tar vi en promenad in till staden som ligger ett par kilometer från marinan, en vätskekrävande vandring i värmen. Continue reading →

Efter tre dagar på den spännande ön Isla de la Juventud är det dags att segla vidare. Vi har lärt känna en grönskande ö med vänliga människor som ler välkomnande när de ser fyra blonda svenskar. Det är inte så vanligt med utländska besökare här. Men vi har lärt oss att ön också har en mörk historia. Under många år var det ett ökänt piratfäste och sedan i modern tid en fängelseö dit man bland annat sände politiska fångar. Hemska grymheter begicks här och i ögonen hos de äldre kan vi ana upplevelser av ett helt annat slag än de vi själva fått uppleva här. Continue reading →

Så är det då dags för den första etappen av vår spännande upptäcktsfärd längs Kubas kust. För att få segla här krävs att man först lämnar in en färdplan, en s.k. ”Zarpe”, i vilken man anger de hamnar man avser besöka. Denna granskas sedan av myndigheterna som säger ja eller nej till våra föreslagna stopp. Vårt första förslag till ankringsplats är Bahia Honda som ligger ca 35 sjömil från Marina Hemingway, men se det går inte alls det. Här ligger en marinbas och trots att viken rekommenderas i vår guidebok är det inte tillåtet att gå in här. I stället föreslår man Cayo Lovisa eller Cayo Parasio. Eftersom vi läst att Cayo Paraiso var Hemingways favoritö med en vacker, skyddad vik och där han spanade efter tyska ubåtar under kriget väljer vi den som första stopp. Continue reading →