Den 26 november är det äntligen dags för sjösättning, en knapp vecka senare än beräknat på grand av diverse problem. Pingisen har varit på land sedan den 22 juni, dvs mer än 5 månader. Så länge har hon aldrig varit på land tidigare, och uppenbarligen gillar hon inte det. Hon protesterar genom att krångla lite extra med sina prylar ombord. Continue reading
I dag lördag är det en vecka sedan vi kom hit till Chaguramas för att göra Pingisen redo för en ny seglingssäsong. Under denna vecka har vi bland annat träffat vår seglarkompis och partyloppa Susie,ett par gånger och då nämnt att det vore kul att höra och se en steelband orkester igen. Susie vet som regel vad som är på gång och är mycket driftig och har världens partykondis. Så när vi satt oss till bords för det traditionella skandinaviska räkpartyt på Power Boat, en annan marina här i Chaguramas, så berättar Susie att hon har skaffat biljetter till en steelband-konsert inne i Port of Spain i kväll. Vi blir först förvånade men sedan skrattar vi bara, typiskt Susie. Vi äter våra räkor och dricker ett glas vin på rekordtid. Sedan bär det av in till stan i Susies hyrbil.
Då klädkoden här på Trinidad är lite ”finare kläder” för den här sortens evenemang så måste vi först byta om från shortsen. Susie kör oss till vårt hotell, snabbt ombyte till långbyxor för Hjalles del och klänning för Brittis. Sedan fortsätter vi i samma rivande tempo in till Trinidads huvudstad Port of Spain. Som tur är har Susie tillbringat 10 orkansäsonger här på Trinidad så hon hittar elegant till Queens Hall som är en vacker teaterbyggnad från 1959. Vi är mycket glada för att vi har klätt om, trinidianerna är elegant klädda i vackra, kläder. Vi kommer in genom entrédörrarna i samma ögonblick som nationalsången spelas. Alla stannar på stället och står blickstilla tills hymnen är färdigspelad.
Första delen av konserten är en hyllning till Trinidad och Tobagos 50 år som självständig nation. Landet fick sin självständighet 1962 efter 160 år som brittisk koloni. På scenen får vi se en fantastisk steelband-orkester, en stor kör och flera grupper med duktiga dansare.
Andra delen av konserten är en härlig julkonsert. Pan-instrumentens mjuka toner passar väl för de vackra julsångerna av vilka de flesta är desamma som vi brukat lyssna till i Sverige. Vi är de enda vita i publiken och alla hälsar vänligt på oss och tycker det är roligt att vi hittat hit.
Det var en jättefin upplevelse och vi är så glada att Susie hade fixat detta. Om ni har lust kan ni se en liten del av julkonserten på nedanstående video som Brittis spelade in i smyg.
Nytt projekt from Britt-Marie Schibbye on Vimeo.
I går den 13.e november firades den hinduistiska högtiden Divali här på Trinidad. Då vi den här gången var på Trinidad då Dival skulle firas bestämde vi att åka med Jesse James till en by i inlandet som heter Felicity. Jesse James är en kille som hämtar vid flygplatsen och ordnar inköpsturer och utflykter för oss seglare här i Chaguramas. En driftig och mycket trevlig kille som alla känner. Vi var drygt 60 personer som bussades till Felicity. Vi återsåg gamla bekanta och fick några nya. Det var jättekul att bland annat träffa Susie på Spirited Lady igen. Continue reading
Vi lämnar Port Antonio och den fina Errol Flynn Marina på Jamaica vid lunchtid den 17 mars. Målet för den första etappen av seglingen till St. Martin är Ile a Vache, en ö i Haiti. Haiti, som är en av världens fattigaste länder, anses ha en mycket hög kriminalitet och risken att bli rånad som turist är hög. Enligt guideböckerna skall det dock vara relativt säkert att gå till Ile a Vache som ligger en bra bit ut från fastlandet och på en lagom distans för oss från Port Antonio. Continue reading
Jamaica, bara ordet leder tanken till kritvita stränder, susande palmer, solmogna bananer, Rastafarikultur och Reggae. Denna gröna, skogrika ö med sina höga berg är den tredje största ön i Karibien efter Kuba och Hispaniola. Ön upptäcktes av Columbus 1494 och blev sedan en spansk besittning fram till 1655 då engelsmännen med hjälp av ett antal pirater drev bort de sista spanjorerna. För att hålla spanjorerna borta tillät engelsmännen att piraterna fick hålla till i en stad som anlades på södra Jamaica under namnet Port Royal mot att de stred på engelsmännens sida. Det var här som bl.a. den berömde sjörövarkaptenen Henry Morgan (som senare adlades) hade sin bas. Continue reading
Flying Penguin och SeaQuest i Marina Hemmingway
Vi ligger tryggt förtöjda i Hemingway Marina utanför Havanna, en anläggning som ursprungligen byggdes och finansierades av Frank Sinatra tillsammans med några maffiabossar i Florida. Det var en idealisk utskeppningshamn för allehanda varor. Trots många år av brisfälligt underhåll är det fortfarande en fin anläggning, även om delar av kajerna har börjat rasa ut i kanalerna. Säkerheten är hög med vakter vid infarten till marinan och andra vakter som patrullerar kajerna dygnet runt. Vi tror i vår enfald att det är för att hindra eventuella tjuvar att ta sig in och knycka saker från vår båt. Vi kommer dock att få lära oss att det finns andra motiv för denna ”security”.
Lyckligt och väl inklarerade i den stora staden Cienfuegos på Kuba börjar vi bekanta oss med omgivningen. Vi märker ganska snart att staden även är en populär turistort, utanför många hus ser vi skylten ”Casa Particular” som är den kubanska motsvarigheten till ”Bed 
and Breakfast”. Vi försöker hyra bil men får veta att alla hyrbilar är bokade. Istället tar vi en promenad in till staden som ligger ett par kilometer från marinan, en vätskekrävande vandring i värmen. Continue reading
Efter tre dagar på den spännande ön Isla de la Juventud är det dags att segla vidare. Vi har lärt känna en grönskande ö med vänliga människor som ler välkomnande när de ser fyra blonda svenskar. Det är inte så vanligt med utländska besökare här. Men vi har lärt oss att ön också har en mörk historia. Under många år var det ett ökänt piratfäste och sedan i modern tid en fängelseö dit man bland annat sände politiska fångar. Hemska grymheter begicks här och i ögonen hos de äldre kan vi ana upplevelser av ett helt annat slag än de vi själva fått uppleva här. Continue reading
Så är det då dags för den första etappen av vår spännande upptäcktsfärd längs Kubas kust. För att få segla här krävs att man först lämnar in en färdplan, en s.k. ”Zarpe”, i vilken man anger de hamnar man avser besöka. Denna granskas sedan av myndigheterna som säger ja eller nej till våra föreslagna stopp. Vårt första förslag till ankringsplats är Bahia Honda som ligger ca 35 sjömil från Marina Hemingway, men se det går inte alls det. Här ligger en marinbas och trots att viken rekommenderas i vår guidebok är det inte tillåtet att gå in här. I stället föreslår man Cayo Lovisa eller Cayo Parasio. Eftersom vi läst att Cayo Paraiso var Hemingways favoritö med en vacker, skyddad vik och där han spanade efter tyska ubåtar under kriget väljer vi den som första stopp. Continue reading
Nu är det dags för ännu ett besök till Havanna, denna gång för att bland annat besöka Revolutionsmuseet och naturligtvis försöka hitta ”Flickan i Havanna”. För att skaffa mer information tar Helen och Brittis cyklarna och beger sig till den ”Fina Klubben” för att surfa lite. Havanna Club heter stället och ligger en bra bit utanför vår marina. Först försöker vi dock få tillgång till Internet på hotellet vid vår marina, men dom har slut på sina kort som man behöver för att logga in på Internet. Det är inte ovanligt att man har slut på saker och ting i det här landet. Continue reading