Vi firar 1:advent på Grenada. Egentligen har vi tänkt att bara stanna 1 eller 2 nätter på Grenada, men på seglingen upp från Trinidad upptäckte vi att dieseltanken läckte. Ytterligare en liten utmaning. Vi bestämmer oss då för att gå in till Port Louis Marina som ligger i Grenadas huvudstad St Georges. Detta är en mycket trevlig, ny marina där det är nära till både skeppshandel och supermarket. Continue reading
Den 26 november är det äntligen dags för sjösättning, en knapp vecka senare än beräknat på grand av diverse problem. Pingisen har varit på land sedan den 22 juni, dvs mer än 5 månader. Så länge har hon aldrig varit på land tidigare, och uppenbarligen gillar hon inte det. Hon protesterar genom att krångla lite extra med sina prylar ombord. Continue reading
I dag lördag är det en vecka sedan vi kom hit till Chaguramas för att göra Pingisen redo för en ny seglingssäsong. Under denna vecka har vi bland annat träffat vår seglarkompis och partyloppa Susie,ett par gånger och då nämnt att det vore kul att höra och se en steelband orkester igen. Susie vet som regel vad som är på gång och är mycket driftig och har världens partykondis. Så när vi satt oss till bords för det traditionella skandinaviska räkpartyt på Power Boat, en annan marina här i Chaguramas, så berättar Susie att hon har skaffat biljetter till en steelband-konsert inne i Port of Spain i kväll. Vi blir först förvånade men sedan skrattar vi bara, typiskt Susie. Vi äter våra räkor och dricker ett glas vin på rekordtid. Sedan bär det av in till stan i Susies hyrbil.
Då klädkoden här på Trinidad är lite ”finare kläder” för den här sortens evenemang så måste vi först byta om från shortsen. Susie kör oss till vårt hotell, snabbt ombyte till långbyxor för Hjalles del och klänning för Brittis. Sedan fortsätter vi i samma rivande tempo in till Trinidads huvudstad Port of Spain. Som tur är har Susie tillbringat 10 orkansäsonger här på Trinidad så hon hittar elegant till Queens Hall som är en vacker teaterbyggnad från 1959. Vi är mycket glada för att vi har klätt om, trinidianerna är elegant klädda i vackra, kläder. Vi kommer in genom entrédörrarna i samma ögonblick som nationalsången spelas. Alla stannar på stället och står blickstilla tills hymnen är färdigspelad.
Första delen av konserten är en hyllning till Trinidad och Tobagos 50 år som självständig nation. Landet fick sin självständighet 1962 efter 160 år som brittisk koloni. På scenen får vi se en fantastisk steelband-orkester, en stor kör och flera grupper med duktiga dansare.
Andra delen av konserten är en härlig julkonsert. Pan-instrumentens mjuka toner passar väl för de vackra julsångerna av vilka de flesta är desamma som vi brukat lyssna till i Sverige. Vi är de enda vita i publiken och alla hälsar vänligt på oss och tycker det är roligt att vi hittat hit.
Det var en jättefin upplevelse och vi är så glada att Susie hade fixat detta. Om ni har lust kan ni se en liten del av julkonserten på nedanstående video som Brittis spelade in i smyg.
Nytt projekt from Britt-Marie Schibbye on Vimeo.
I går den 13.e november firades den hinduistiska högtiden Divali här på Trinidad. Då vi den här gången var på Trinidad då Dival skulle firas bestämde vi att åka med Jesse James till en by i inlandet som heter Felicity. Jesse James är en kille som hämtar vid flygplatsen och ordnar inköpsturer och utflykter för oss seglare här i Chaguramas. En driftig och mycket trevlig kille som alla känner. Vi var drygt 60 personer som bussades till Felicity. Vi återsåg gamla bekanta och fick några nya. Det var jättekul att bland annat träffa Susie på Spirited Lady igen. Continue reading
Flying Penguin och SeaQuest i Marina Hemmingway
Vi ligger tryggt förtöjda i Hemingway Marina utanför Havanna, en anläggning som ursprungligen byggdes och finansierades av Frank Sinatra tillsammans med några maffiabossar i Florida. Det var en idealisk utskeppningshamn för allehanda varor. Trots många år av brisfälligt underhåll är det fortfarande en fin anläggning, även om delar av kajerna har börjat rasa ut i kanalerna. Säkerheten är hög med vakter vid infarten till marinan och andra vakter som patrullerar kajerna dygnet runt. Vi tror i vår enfald att det är för att hindra eventuella tjuvar att ta sig in och knycka saker från vår båt. Vi kommer dock att få lära oss att det finns andra motiv för denna ”security”.
Igår, den 3:e februari, var det julafton på Kuba. Nåja, kanske inte en sån där julafton med gran och gröt, men i alla fall med massor av julklappar, eller kanske ska man kalla dem presenter.
Vad är då Wrecker’s Race för något? Jo, för 27 år sedan kom svenska Evalena hit och under några år var hon och hennes man ägare till en segelskuta som de själva tyckte var mycket snabb, något som ifrågasattes av andra skutägare, och till slut blev det upp till bevis. Man bestämde att man skulle kappsegla ut till Sand Key, ett av områdets förrädiska rev där många skepp har förlist under årens lopp. För vrakplundrarna var det naturligtvis goda år. På Key West fanns år 1858 hela 47 licensierade vrakplundrade registrerade. Under mitten av 1800-talet gjorde stormar och outmärkta rev att man kunde rapportera nästan ett vrak i veckan i området.
Vi har varit några veckor på St Martin för att fixa med vår nyinköpta lägenhet och nu är det dags att flyga tillbaka till vår kära båt som ligger på marinan i Deltaville i Virginia, USA. Vädret är strålande varmt och vackert som vanligt här i Västindien och vi har börjat dagen med vår vanliga sköna simtur i poolen. Men sen är det dags att packa och göra allt klart så att lägenheten kan klara sig själv några veckor.
Hej på er. Vi kan nu meddela att både Pingisen och vi har klarat oss helt utan skador då orkanen Irene passerade nästan rakt över oss. Continue reading
Vi har haft en jättebra vecka på St Martin dit vi kom den 31 juli. På måndagen skrev vi på pappren och så var lägenheten vår. Det var spännande att bo där första natten, allt kändes jättebra. Vi satt på altanen i skymningen, palmerna susade, cikadorna spelade och solen gick ner över lagunen, vi kommer säkert att trivas jättebra när vi är där. Vi jobbade hårt under veckan, möten med elbolaget, vattenverket, bostadsrättsföreningen, försäkringsbolaget och banken. Allt gick nästan som på räls, vi fick mycket hjälp av både säljaren och mäklaren. Sedan var det shopping, shopping och åter shopping för att utrusta lägenheten. Det var ett bra sätt att lära känna ön och få en bra ”infrastruktur”. Dagarna började och avslutades som regel med en rejäl simtur i poolen. Continue reading