Hej,

Jag förmodar att ni har sett mig i min fina Amiralsuniform. Ja det är faktiskt en riktig Amiralsuniform för jag är Amiral över alla Oceaner. Det är det finaste man kan bli och det har jag blivit bara för att jag är världens bästa seglarbjörn.

Men även Amiralers kläder slits och blir smutsiga, men det var länge sedan jag skaffade mig några nya kläder. Och även min bästa kompis Älgen skulle behöva lite nytt. I Boston finns en väldigt fin affär som heter Build a Bear, så det är lika bra att passa på nu när vi är i Boston.

Så jag skickar iväg Matte och Husse in till stan för att shoppa. Dom går in i affären och hittar dom kläder jag har beställt. För säkerhets skull köper dom två uniformer till mig. Det är säkert bara för att dom tycker att det är så kul att ha en Amiralsbjörn ombord. Älgen får en fin matrosuniform.

Så nu kan ni se hur fina vi blev i våra nya uniformer.

Hej då Charlie

Hej,

Nu tänker jag berätta hur det är att vara Nallebjörn när man är ute och flyger. För människor är det ju ganska besvärligt när dom ska gå igenom säkerhetskontrollen. Dom måste ta av sig jackor och kavajer, lägga handbagage och dator mm i en speciell låda som ska åka igenom kontrolltunneln, ta av sig skärp och skor och klocka och sen ska dom ställa upp sig och bli kollade i en konstig apparat. Och ofta räcker inte ens det.

Jag som är björn lägger mig bara bekvämt tillrätta i en liten låda och sen åker jag bekvämt genom säkerhetskontrollen medan alla vakterna vinkar åt mig och säger ”Hej Charlie, ha en trevlig resa”. Så här ser det ut när jag klarar av den lilla detaljen.

Sen när vi går ombord på planet så reser jag helst i Business Class. Det är mycket mer bekvämt där och jag slipper trängas med husse och matte.

Sen när flygvärdinnan kommer och serverar mat så säger hon ”Hej Charlie, är du ute och åker nu igen”. Dom är så trevliga alla flygvärdinnorna så då brukar jag ge dom en kram. Ibland när dom serverar mat byter dom kläder så dom ser ut som kockar som har lagat maten, men mej lurar dom inte, det är inte dom som lagat maten, men dom är ju ganska snygga i kockkläder ändå, eller vad tycker du?

Efter maten brukar matte och husse somna ett tag och då får jag vara vaken och se till att flygplanet åker dit det ska. Är det några problem att hitta så får jag förstås hjälpa piloterna, men för det mesta klarar dom det själva.

Så nu vet ni hur jag har det när jag är ute och flyger.

Hej då

Charlie

En dag när vi var i Surinam, ett land i Sydamerika, så åkte vi till en fjärilsfarm. En fjärilsfarm är ett ställe där man föder upp nya fjärilar. Det var väldigt spännande och nu vill vi berätta för dig vad vi lärde oss.

Varje fjärilstyp har sin favoritväxt på vars blad de lägger sina ägg. På bilden här ser du några fjärilsägg på ett blad. Äggen är jättesmå.

Så småningom utvecklas äggen till en larv. Här kan du se en larv som kryper på Hjalles axel. Han ser lite bekymrad ut, men larven är inte farlig.

Larvarna äter jättemycket blad och därför bajsar dom också mycket. Därför måste man städa bort bajset varje dag. Kolla här vad mycket de har bajsat.

Vår guide berättade att om man är riktigt tyst så kan man höra när larven äter. Larverna har inga ögon men dom har ben. På ovansidan har dom också små ganska mjuka taggar som skall skydda dom mot fiender. När larven inte längre är grön utan börjar bli grå, då vet man att den snart skall bygga sin puppa.

När larven är så här grå då slutar den att äta. Då sätter man in larven i en låda med pinnar där den kan börja väva sin puppa. En puppa är som ett litet hus där larven kan bo.

Olika fjärilstyper bygger olika puppor. Små fjärilar bygger små puppor och stora fjärilar bygger stora puppor. Så här många puppor plockar man varje dag på fjärilsfarmen.

Titta vad fin den här puppan är, alldeles grön. Inne i puppan bor larven.

På den här fjärilsfarmen säljer man pupporna till andra länder. Dit får puppan åka flygplan så när fjärilen kommer ut ur sin puppa så är den kanske i ett annat land. När fjärilen kommer ut ur sin puppa så kan den inte flyga för att vingarna är alldeles våta och klistriga. Men efter en dag så har vingarna torkat och då kan de börja flyga.

Titta så kan du se att fjärilen fortfarande hänger fast vid sin puppa.

Fjärilar tycker om starka färger därför har man hängt upp rosa svampar med honungsvatten. Här ser du några fjärilar som smaskar i sig lite honungsvatten.

På nästa bild kan du se hur en fjäril suger upp honungsvattnet ur den här gamla plastflaskan.

Man kan faktiskt hålla i en fjäril, men då måste man vara väldigt försiktig och hålla i själva kroppen, inte i vingarna. Se hur försiktigt vi håller i fjärilen.

Fjärilshannen är vackrare än fjärilshonan, och när de har parat sig så sprutar hanen parfym på sin hona så hon inte skall para sig med någon annan. Parningsakten tar sex timmar.

Här kan du se lite olika fina fjärilar som vi såg när vi besökte fjärilsfarmen. Visst är dom fina! Vilken fjäril tycker du är finast?

Hej,

Nu ska jag berätta om en världssensation. Du har väl läst mitt avsnitt som handlar om när Husse och jag skulle lära Pingvinerna att flyga. Det gick inte så bra, men jag sa åt Pingvinerna att de skulle träna varje dag och då kanske de skulle kunna lära sig flyga så småningom. Och nu har jag fått reda på att dom faktiskt HAR LÄRT SIG ATT FLYGA! Det stora, engelska TV-bolaget BBC har därför skickat ner ett reportageteam till våra pingviner där nere i Södra Oceanen och filmat mina Pingviner som lärt sig flyga. Jag har alltså ännu en gång utfört en bedrift som ingen annan har gjort före mig. Det är därför som jag kallas ”Världens duktigaste Nallebjörn” och är Världsberömd. Klicka på länken här bredvid och titta på hur det ser ut när Pingvinerna flyger.

http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/1583517/Flying-penguins-found-by-BBC-programme.html 

En dag gick vi ut på stranden där pingvinerna bodde. ”Nu skall jag lära pingvinerna hur man skall göra när man flyger” säger husse till mig. ”kom med får du se”. På stranden står alla pingviner och tittar på när vi kommer gående. ”Undrar vad dom vill”, tänker pingvinerna.

”Nu ska ni få höra” säger husse till pingvinerna, ”idag skall jag berätta för er hur man skall göra om man vill lära sig flyga. Först måste ni fälla ut vingarna, så här” säger husse och visar vad han menar med sina armar. Pingvinerna tittar intresserat på och tänker: ”Det kanske inte vore så dumt att kunna flyga”.

”Sedan måste ni springa med full fart mot vinden så att ni får luft under vingarna, och sen är det bara att flyga iväg och titta ner på jorden”, säger husse. ”Jag undrar hur det här skall gå” tänker jag.

”Ok” säger pingvinerna och fäller ut vingarna och börjar springa med full fart mot vinden, precis som husse lärt dem. Men oj,oj,oj, det går ju inte alls att komma upp i luften. ”Undrar vad vi gör för fel” tänker pingvinerna.

”Kom igen nu då” säger husse, ”spring fortare, full fart måste det vara”. Men inte kunde pingvinerna flyga, hur mycket de än försökte. ”Ni får öva varje dag så ska ni se att rätt som det är så klarar ni av det” säger husse. ”Nästa gång vi kommer hit får ni visa oss vad ni lärt er”.

För så är det tänker jag, både för pingviner och människor och nallebjörnar, vill man lära sig något måste man anstränga sig och öva och träna mycket. Och gör man det så är ingenting omöjligt. Då kanske till och med pingviner kan lära sig att flyga.

Hej då från Charlie En dag gick vi ut på stranden där pingvinerna bodde. ”Nu skall jag lära pingvinerna hur man skall göra när man flyger” säger husse till mig. ”kom med får du se”. På stranden står alla pingviner och tittar på när vi kommer gående. ”Undrar vad dom vill”, tänker pingvinerna.

”Nu ska ni få höra” säger husse till pingvinerna, ”idag skall jag berätta för er hur man skall göra om man vill lära sig flyga. Först måste ni fälla ut vingarna, så här” säger husse och visar vad han menar med sina armar. Pingvinerna tittar intresserat på och tänker: ”Det kanske inte vore så dumt att kunna flyga”.

”Sedan måste ni springa med full fart mot vinden så att ni får luft under vingarna, och sen är det bara att flyga iväg och titta ner på jorden”, säger husse. ”Jag undrar hur det här skall gå” tänker jag.

 

”Ok” säger pingvinerna och fäller ut vingarna och börjar springa med full fart mot vinden, precis som husse lärt dem. Men oj,oj,oj, det går ju inte alls att komma upp i luften. ”Undrar vad vi gör för fel” tänker pingvinerna.



”Kom igen nu då” säger husse, ”spring fortare, full fart måste det vara”. Men inte kunde pingvinerna flyga, hur mycket de än försökte. ”Ni får öva varje dag så ska ni se att rätt som det är så klarar ni av det” säger husse. ”Nästa gång vi kommer hit får ni visa oss vad ni lärt er”. 

För så är det tänker jag, både för pingviner och människor och nallebjörnar, vill man lära sig något måste man anstränga sig och öva och träna mycket. Och gör man det så är ingenting omöjligt. Då kanske till och med pingviner kan lära sig att flyga.

Hej då från Charlie

Hej,

Nu ska jag be att få presentera två av mina kompisar i besättningen på ”Flying Penguin”. Det är Älgen och Flunsan. Hur dom ser ut kan du se på bilden här. Du får gissa själv vem som är vem. Flunsan är min girl-friend och är chef under däck. Det är hon som ser till att allt är stuvat ordentligt när vi seglar så att ingenting kan flyga omkring när båten gungar och lutar. Flunsan är en fin björn för hon är från det fina varuhuset Harrods i London. Hon har rest med Matte nästan lika mycket som jag har rest med Husse. Bland annat har hon varit på Kinesiska Muren. Älgen är förste styrman ombord på ”Pingisen”. När jag är ute och reser så är det Älgen som är Kapten ombord. Han är den enda älg i världen som seglat över Atlanten och korsat Ekvatorn. Åtminstone som jag känner till. Det var Mattes dotter Maria som köpte Älgen en gång och gav till Husse i present. Det var nog den bästa present Husse nånsin fått, förutom mig förstås. Hej då från Charlie

Hej!

Brukar det komma någon Påskhare till dig och lägga Påskägg? I så fall kanske du någon gång har funderat över varför det kommer en HARE just på PÅSKEN? Och kanske har du också undrat över hur det kommer sig att en HARE kan lägga ÄGG? Harar kan väl inte lägga ägg heller?

Jo faktiskt kan just Påskharen lägga ägg, men inga andra harar kan göra det, och hur det kommer sig ska jag berätta om i den här lilla sagan som faktiskt är nästan sann. Lyssna så får du höra hur det kommer sig.

Sagan om Påskharen.

Det var en gång för länge, länge sedan i ett land som heter Grekland. Där bodde en väldigt klok man som hette Ptolemaios, ja han hette faktiskt så, Ptolemaios. Han kunde massa saker och kunde räkna ut ännu fler. Speciellt var han duktig på alla stjärnor som finns på himlen. Han visste namnet på nästan allihop. Och du ska veta att det är väldigt många stjärnor på himlen.

En kväll satt Ptolemaios på en bänk tillsammans med sina två kompisar och tittade på stjärnorna och pratade. Det här var vid påsktid och många barn i Grekland hade just fått sina påskägg. Ptolemaios kompisar frågade då.

”Tycker inte du som är så klok att det är konstigt att det varje år kommer en hare och lägger påskägg till barnen?”

”Nej då” sa Ptolemaios, ”det är inte alls så konstigt”.

”Men snälla Ptolemaios, kan du inte förklara för oss då hur det kommer sig att en hare kommer varje Påsk och lägger påskägg till barnen. Och hur det kommer sig att en hare kan lägga ägg”.

”Jo, det kan jag visst göra” sa Ptolomaios, och så började han berätta.

En gång för länge sedan bodde det i Grekland en pojke som hette Orion. Hans pappa var självaste havsguden Neptunus och hans mamma hette Euryale och var en s.k. nymf. Nymfer är väldigt söta.

Orion växte upp och blev en stor, stark och vacker pojke. Men bara för att han var så stor, stark och vacker blev han mallig också, och det är ju inte så bra. Mallig skall man ju inte vara. Eller hur?

Men Orion var mallig och han gick omkring och skröt över att han var världens bästa jägare. Han kunde jaga alla jordens djur sa han. Och när hans kompisar inte trodde honom sa han att nu skulle han visa dem. Han skulle jaga och döda alla djur på hela jorden. Då tyckte alla att Orion inte var så snäll utan ganska dum som sa så.

Men Orion gav sig av för att jaga alla jordens djur. Med sig hade han sina två hundar som hette Stora Hunden och Lilla Hunden. En dag kom han fram till ett fågelbo som en liten fågel hade byggt. Där hade den lilla fågeln också lagt sina ägg. Den dumma Orion trampade då sönder boet och alla äggen och sa att nu skulle han också döda den lilla fågeln.

”Hjälp, hjälp” ropade då den lilla fågeln. Vårens gudinna som hette Ostara hörde den lilla fågelns rop på hjälp och kom springande för att rädda den. ”Nu förvandlar jag dig till en hare så att du kan springa ifrån den elake Orion” sa Ostara och så förvandlade hon den lilla fågeln till en hare. Haren satte full fart så att Orion inte hann ifatt den, och på så sätt klarade sig fågeln som nu blivit till en hare tack vare den snälla gudinnan Ostara.

Nu blev Orion jättearg och bestämde sig för att jaga en oxe istället. Oxen ägdes av Plejaderna. Plejaderna var sju stycken systrar som hade en pappa som var en stor man och hette Atlas. Men när Orion kom farande för att jaga oxen sprang haren – som ju egentligen var en fågel – fram och retade Orions bägge hundar som hette – ja, kommer du ihåg vad Orions hundar hette? Just det, Stora och Lilla hunden hette de.

När haren retade Orions hundar sprang de fram och tillbaka framför Orion så att han snubblade på hundarna, och så kunde oxen springa iväg och klarade sig från den dumma Orion. På så sätt hade också haren räddat ett annat djur, precis som Ostara hade räddat henne.

Men så en dag frågade haren sin vän, gudinnan Ostara. ”Nu när jag är en hare kan jag ju inte lägga några ägg. Det är jag ganska ledsen för. Jag tyckte det var så kul att kunna lägga ägg”.

”Då ska jag ordna det så att du ska kunna lägga ägg, fastän du är en hare. En gång om året – då det är Påsk – ska du kunna lägga jättefina ägg. Det ska vara dom finaste ägg som finns och dom skall kallas Påskägg. I dom ska det finnas massa olika godsaker som choklad och karameller. Och dom äggen som du lägger ska du ge till alla snälla barn i hela världen”.

Då blev haren jätteglad, och sen den dagen har hon lagt massor med Påskägg varje Påsk. Och om du har varit snäll kanske du också har fått ett av harens Påskägg. Och så slutade Ptolemaios sin berättelse.

”Det var en fin historia” sa Ptolemaios kompisar, ”men hur ska vi kunna veta att den är sann?”

”Jo det ska jag berätta för er” sa Ptolemaios. ”När Orion, Stora och Lilla Hunden, Haren, Oxen och alla andra så småningom blev gamla och dog, då kom dom till himlen och blev stjärnor. Om ni tittar upp på himlen nu i natt kan ni se den store jägaren Orion, som nu har blivit snäll igen och inte så mallig längre, och vid hans fötter ligger hans bägge hundar Stora och Lilla Hunden. Bredvid Orion kan ni se Oxen. Han har ett stort rött öga som kallas Aldebaran som är en av himlens finaste stjärnor, för den stjärnan är röd. Och bredvid allihopa kan ni se haren som sitter där och är jätteglad för att hon kan lägga fina påskägg till barnen varje Påsk”.

”O vad det var spännande att höra sagan om Påskharen” sa Ptolemaios kompisar, och så gick var och en hem till sig för att sova och kanske drömma om alla stjärnorna på himlen.

Och om du vill kan du också gå ut någon kväll när det är mörkt och det inte är några moln på himlen och titta på stjärnorna. Då kan du också se Påskharen och alla hennes kompisar, Oxen, Orion, Stora och Lilla Hunden, Plejaderna och alla andra. Och kan du inte hitta dom på himlen kan du be mamma eller pappa att peka ut dom för dig.

Och om du nån gång undrar varför Påsk heter ”Easter” på engelska och ”Ostern” på tyska så ska du veta att de namnen kommer från Harens bästa vän, vårens gudinna Ostara.

Snipp, snapp snut, nu är sagan slut.

Hej på er!

Nu är vi i Uruguay. Uruguay är ett litet land som ligger mellan Brasilien och Argentina. I Uruguay finns en stad som heter Punta del Este. Det betyder den östra udden på svenska.

En dag när jag var ute och promenerade med min matte Brittis och husse Hjalle på kajen här i Punta del Este träffade vi ett sjölejon. Det var ett stort sjölejon men som tur var så var det ett ganska snällt sjölejon. Han ville bara ha lite fisk att äta.

Nu har han fått sin fisk men oj vad han har spillt. Kanske skall vi köpa en haklapp till honom.

”Nu när jag är så mätt tänker jag ta mig en liten tupplur – eller heter det en liten sjölejonslur kanske”, tänker sjölejonet.

Nu kommer alla hans kompisar och frågar om dom också kan få lite fisk, och det är såklart, när dom frågar så snällt skall dom naturligtvis få det.

Nu har kompisen också fått en fisk av oss och då simmar han iväg. Tack så mycket kanske han säger på sjölejonspråk.

Hej då från Charlie

ej på er! Nu är vi i Uruguay. Uruguay är ett litet land som ligger mellan Brasilien och Argentina. I Uruguay finns en stad som heter Punta del Este. Det betyder den östra udden på svenska. En dag när jag var ute och promenerade med min matte Brittis och husse Hjalle på kajen här i Punta del Este träffade vi ett sjölejon. Det var ett stort sjölejon men som tur var så var det ett ganska snällt sjölejon. Han ville bara ha lite fisk att äta.  Nu har han fått sin fisk men oj vad han har spillt. Kanske skall vi köpa en haklapp till honom.  ”Nu när jag är så mätt tänker jag ta mig en liten tupplur – eller heter det en liten sjölejonslur kanske”, tänker sjölejonet.  Nu kommer alla hans kompisar och frågar om dom också kan få lite fisk, och det är såklart, när dom frågar så snällt skall dom naturligtvis få det.  Nu har kompisen också fått en fisk av oss och då simmar han iväg. Tack så mycket kanske han säger på sjölejonspråket. Hej då från Charlie